2008-04-15

Lördagen den 12 april 2008

Lördagen den 12 april 2008 var ett riktigt äventyr.

Dagen började med två tårtor. Två tårtor som tog flera timmar att göra och som blev riktigt fina när de äntligen var klara. Efter det var det dags att börja kalasa på tårta nummer 1, den som var gjord till mammas födelsedagskalas. Stora tjocka släkten kom på besök (totalt 9 personer och 1 hund) och vi åt oss fulla med tårtbitar, kakor och bajskorvar.
Efter det var det dags att göra sig i ordning för nästa kalas. Maggi 20 år. Först skjutsa hem moster och storasyster och ta med sig bilen tillbaka. Sen en snabbdusch och fix av kläder, hår och smink. Innan jag kunde åka till festen måste jag stanna till vid affären och köpa mat (det var ett knytkalas) och sen en snabbis in på jobbet för att hämta gårdagens dricks och släcka några bränder.
Äntligen framme på kalas nummer 2. Det är högljutt och mycket folk och mer än vad min lilla hjärna orkar med. Tio-minuters-paus på övervåningen. Sen ner till festen och bli lite social. Det är riktigt roligt. Stämningen är hög och alla är glada. Tror det är nästan 25 personer där, och alla är såna jag kan kalla nära och kära.
När maten och presenterna och tårta nummer 2 var avklarade var det dags att bege sig vidare. Nästa anhalt är Stockholms Universitet som annordnat fest kvällen till ära. In i bilen och upp och iväg! Hämta Nakita som jobbat och slitit hela kvällen och sen upp och iväg igen! Förutom ett par missöden med några fel-svängar så kom vi fram ordentligt.
I kön in till Allhuset blev det lite strul då en viss Karro med K lurade bort mig och min vän (Nakita) utan biljetter. Men när vi väl kom in så var humöret på topp. Alla var glada och vi irrade runt som små uppspelta höns på dansgolvet. Kvällen drog sig mot sitt slut utan några större händelser. Det var dags att åka hem igen.
In i bilen och upp och iväg! Men vänta... Det här är inte samma väg som vi kom hit. "Den som känner igen sig kan väl säga till." Efter ett par timmar av leken "vilse i stan" (egentligen var det nog bara tjugo minuter) så hittade vi vägen ut ur vimlet. Mätta i magen av McD-käk kunde vi börja vår resa hemåt.
Men äventyret tar inte slut där. Den första som ska släppas av är Nakita och resan till Bålsta är både lång och mörk. Längre och längre in i natten åkte vi för att se till att vår vän kunde komma hem. Precis när vi trodde att hoppet var ute såg vi ljuset. Ljuset från den lilla staden som N kallar hem. När vi var säkra på att hon var i trygga händer vände vi om för att sakta bege oss tillbaka till vårt kära Jakobsberg.
Resten av resan gick bra och både Karro med K, Bella med I och Carro utan F kom hem ordentligt. Det var dags för sömn.

Lördagen den 12 april 2008 varade i över 19 timmar och det är en lördag som jag kommer minnas med ett leende. Här är några av höjdpunkterna:

Inga kommentarer: