Flera av er har klagat på att jag bloggat för lite senaste tiden. Och jag veeeet, jag har varit jättedålig på det. Men så som det ser ut just nu så orkar jag bara inte skriva lika mycket som jag brukar göra. Min hjärna går på högvarv större delen av dygnet, och när den inte gör det vill jag bara njuta och slappna av och inte behöva tänka på nånting. Inklusive bloggen. För jag tänker precis lika mycket, om inte mer, när jag bloggar. Jag har sagt det förrut, att när jag skriver i bloggen så är det lite som terapi för mig. Det jag skriver ner på datorn och det ni får läsa här är bara en bråkdel av allt det som jag går igenom i hjärnan under skrivprocessen. (Majoriteten av mina inlägg spenderar jag faktiskt från tjugo minuter upp till en timme på att skriva, ibland mer.) Och jag älskar det! Det är ju faktiskt det som är den riktiga anledningen till varför jag bloggar.

Men just nu försigår det som sagt redan jättemycket hjärnaktivitet i min lilla kropp, och jag orkar inte med mer för tillfället. Ni får helt enkelt försöka klara er med mina sporadiska blogginlägg, och räcker inte det, ja då får ni väl plocka upp luren och ringa mig istället!

-

Kände att den här passade in ganska bra just nu:

Kommer (om möjligt?) vara ännu fattigare den här månaden än vad jag var förra

Var tvungen att köpa ett månadskort idag vilket sved i min redan så gott som tomma plånbok. Så har jag en telefonräkning på ingång som jag vet kommer vara större än den brukar vara pga diverse SL-biljetter och annonsavgifter. Sen är det självklart meningen att jag ska betala min andel här hemma också, något som jag inte ens hade råd med innan SL-kortet inhandlades. (Vilken tur att man har en syster som godtar att man tar hyran på krita.)

Fördelen med den här månaden är väl att jag kommer jobba lite mer än förra vilket betyder att a) jag tjänar mer och b) jag kommer inte ha tid att spendera några pengar ändå (även om jag hade några vill säga).

Tränare dödad av späckhuggare på SeaWorld i Florida

En sån här artikel påminner mig ännu en gång om filmen The Cove och det som de vill åstadkomma. För er som inte sett den än kan jag berätta att även om den främst handlar om att stoppa delfinslakten i Japan så tar de även upp ställen som SeaWorld och liknande delfinarium. Forskning har visat att delfiner och valar som lever i fångenskap blir sjuka och deprimerade. Det skulle vara samma sak att tvinga en människa leva i ett badkar hela sitt liv. Hur kul är det på en skala? Så från och med nu bestämmer jag att vi bojkottar alla delfinarium och "valarium" och allt vad det heter. Det vill säga inga mer delfinshower på Kolmården! Vill ni se delfiner, åk till ett varmt land och ta en båttur i det stora blå istället. Den upplevelsen kommer ändå vara hundra gånger bättre så det är lika bra att spara Kolmårdspengarna till en resa istället.

Sen vill jag också att ni klickar in er på namninsamlingen här till vänster (om ni inte redan har gjort det) och skriver under med ert namn. Enda ursäkten jag godtar för att inte göra det är om ni faktiskt stödjer delfinslakten som pågår i Japan. Gör ni inte det så är det bara att gå raka vägen in och skriva under! (Även om ni inte bryr er ett skviddevatt om att 23.000 delfiner dödas varje år så tycker jag ändå att ni ska gå in och skriva under. För vad gör det dig om du har ditt namn uppskrivet där eller inte. Det spelar ju inte dig nån roll. Det enda som händer är att de som kämpar för den här saken får lite mer hjälp och lite mer stöd att fortsätta sin kamp. Det enda som krävs från dig är ett par knapptryck på datorn.)

-

Så här ser det alltså ut i Taiji, Japan sex månader om året (och ja det där är vattnet som färgats rött av allt delfinblod):

Hej, jag lever!

Är egentligen på tok för trött för att skriva men tänkte ändå titta in en snabbis och visa att jag lever och mår bra. Ska snart gå och lägga mig, öppnade nämligen idag (ensam för första gången) och då får man inte sova lika länge som man brukar. Så har jag dansat också så jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var lite trött. Men imorgon är jag ledig! Då har jagtänkt komma ikapp med lite småsysslor jag inte hunnit med senaste dagarna, typ tvätta, träna, måla naglarna (ja, jag räknar det som en vardagssyssla) och sen träffa tjejerna på kvällen.

Annars då? Jo det är bara fint. Jobbet rullar på för fullt, blir bättre och bättre för varje dag och gillar människorna mer och mer för varje gång. Vi var ute ett gäng i söndags efter jobbet och det slutade med att jag kom hem åtta på måndagmorgon. Skitkul!

Nu på lördag är jag ledig så då ska jag följa med moster och mormor till Borlänge där "svärmoster" firar sin 50-årsdag. Är även ledig på söndag och det skulle vara perfekta dagen för lite bio. Har försökt få fröken Alexandra att gå och se Shutter Island med mig men hon svarar ju aldrig! (hint, hint)

Det tror jag får vara allt för den här gången för nu håller ögonen på att trilla igen. Puss på er!

Life Achievement Award

Sitter i soffan och tittar på the Screen Actors Guild Awards. Det är en gala som hyllar skådespelare och där vinnarna röstas fram av just skådespelare. Betty White (som för oss svenskar förmodligen är mest känd för sin roll i Pantertanter) vann deras Life Achievement Award och hon är verkligen värd det. Här är det underbara tacktalet hon höll under galan:

Börjar misstänka att min danslärare är sadist

...för aj vad ont våra stretchövningar gör. Och idag var värre än någonsin. En återkommande kommentar i hennes klass är "Gör det ont så betyder det att ni gör rätt". Om det stämmer måste jag fått MVG med guldstjärna i kanten för fan vad ont det gjorde. Kände mig som en kvinna som höll på att föda barn när jag försökte andas igenom smärtan.

Japp, sadist det är vad hon är! (Och jag misstänker att träningsvärken jag kommer ha imorgon bara kommer stärka den teorin.)

Vardagslyx på en måndag

Blev medbjuden till en Mary Key-träff med en av tjejerna på jobbet. Hon håller på och utbildar sig till hudterapeut och fick ikväll ta med sig ett par kompisar som hon kunde öva sminkning på. Det var hur trevligt som helst och nu förstår jag vad Alex pratar om när hon hyllar sina Mary Key-produkter. Det märktes att det var kvalité på grejerna (till skillnad från HM-sminket jag har i badrummet) och det var faktiskt mycket billigare än vad jag trodde. Nu har jag det som sagt inte så gott ställt med ekonomin men det är mycket möjligt att jag införskaffar mig lite småpryttlar från henne när lönen börjar trilla in. Lite tråkigt var det dock att komma hem och behöva tvätta av sig min fina "look" innan jag ens fått visa upp det för nån. (Äcklena på pendeln räknas inte!) Men men, jag vet ju hur hon gjorde så inför nästa utekväll är det jag som ställer mig framför spegeln och försöker härma!

-

Vårt sminkbord:

Pricktest

320 kr för att bli stucken i armen tolv ggr? Ja men varför inte! Om inte annat så är det ju ett trevligt sätt att spendera sin måndagförmiddag på eller hur? Not!

Men, men, det är ju för mitt eget bästa och egentligen är det inte särskilt farligt. Sticker till lite bara och sen kliar det mest under tiden "prickarna" reagerar. Den stora svullnaden på vänster bild är min reaktion på häst så jag tror det är säkert att konstatera att det inte blir nån ridning för mig inom nån snar framtid. På den högra bilden ser ni katt, hund, gräs och björk (tror det var den ordningen) och det är väl inget nytt där heller. Det kommer inte bli nått husdjur för mig när jag flyttar till eget och jag ska försöka undvika (så gott det går) att rulla mig i gräset i sommar.
-

Tankar så här en ledig lördag

Lördag eftermiddag. Ligger i sängen (ovanför täcket av nån anledning) med balkongdörren på glänt. Huttrar som få för att det är ohyggligt kallt samtidigt som jag njuter av den åh-så-friska luften som strömmar in i rummet. Snön ligger vit utanför fönstret och om det inte vore för min totala brist på energi skulle jag gå ut och göra en snöängel. Något man som vuxen (ja, jag har äntligen börjat känna mig redo att kalla mig det) gör alldeles för sällan. Hur kommer det sig egentligen att vi tappar så mycket av vårt "leksinne" när vi växer upp? Är det en sociologisk faktor eller en biologisk? Förmodligen lite av båda två...

-

Vinter-OS har börjat. Satt och tittade på öppningscermonin för en liten stund sen och mindes alla anledningar till varför jag tycker om Kanada. Kanada är ett sånt där ställe som jag bara måste åka tillbaka till. Jag har inte på långa vägar utforskat det tillräckligt. Jag skulle ljuga om jag sa att tanken på att säsonga i Whistler inte slog mig när jag var där förra året. Fatta vad roligt att jobba i baren på nån after-ski och samtidigt få (lära sig) åka lite skidor på dagtid. Not-too-shabby-for-Carro.

-

Men oj, oj. Nu får jag sluta. Såna tankar passar inte ihop med mina skaffa-lägenhets-planer. Nej äventyren kommer få sitta på paus ett tag framöver. Tills jag fått lite mer ordning och reda i mitt liv och min tillvaro.

Fans of The Big Bang Theory se hit!

-

Bazinga!

Kan inte sluta skratta när jag ser det där klippet!

Hahaha, people can be so stupid!

-

Jag har sagt det förrut och jag säger det igen:

Det här med tålamod och ambition är inte min starka sida.

Nu har det gått sisådär en vecka sen jag bestämde mig angående lägenheten och då tycker jag att allt annat borde fixa sig automatiskt. Det här med att leta lägenhet och ta kontakt med personen som bor där och sen arrangera visning och sen tänka på ekonomi och jobbet och flytten och framtiden, vad ska det vara bra för egentligen? Jag har ju redan bestämt mig för att jag ska byta bort min fina gamla 3:a i Jakobsberg till en mysig lite 2:a på Kungsholmen. Och jag vet hur mycket jag är villig att betala för den och hur liten den får vara. Varför kan jag inte bara få göra det då? Nej, nej. Här måste det ansträngas och fixas och donas och helt ärligt, efter endast fem dagar på lägenhetsbyte.se har jag redan börjat ledsna.

Men misströsta inte! Jag kommer inte ge efter för mina instinkter den här gången! Jag vet att jag är min egen värsta fiende och i det här fallet vägrar jag låta mig själv vinna! Jag ska få den där drömlägenheten if I'll be damned!

Ett helt jävla år...

...och fortfarande lika overkligt.

Folk får säga vad de vill om Paint, men jag älskar det!

-

Titta bara vad jag lyckades fixa ihop:

-

Visst blev den fin!

Och ja ni har gissat rätt; det här betyder att jag officiellt börjat jakten på en ny lägenhet. En billig liten tvåa nära stan är väl drömmen för tillfället, men vi får se vad det blir. Kanske håller jag mig i Jakobsberg ett tag till, kanske inte. Hur som helst kan ni ju höra av er om ni känner nån trevlig prick som vill byta ut sin 2:a mot nåt lite större. Med badkar. Och balkong!

Årets Oscarsgala är snart här igen

Ni som känner mig vet att jag älskar att titta på Ocarsgalan. Om man bortser från den gången för ett par år sen då jag skulle upp och jobba tidigt dagen efter så tror jag jag har sett galan varje år sen sju eller åtta år tillbaka. (Första gången var då nån av Sagan om Ringen-filmerna var nominerade och tog hem så gott som alla titlar.) Och den 7 mars är det dags igen!

Anledningen till att jag tar upp det här är för att nomineringarna precis har släppts och tydligen har de gjort en liten ändring i år. I vanliga fall är det ju fem nominerade i varje kategori, men nu har de ändrat så att i "bästa film" är hela tio(!) filmer nominerade. Varför de har gjort det har jag ingen aning om men det finns säkert nån bra anledning där ute nånstans. Hur som helst, de nominerade filmerna är:

• Avatar (sett!)
• The Blind Side
• District 9 (sett!)
• An Education (sett!)
• The Hurt Locker
• Ingloriuos Basterds
• Precious (vill se!)
• A Serious Man
• Up (sett!)
• Up in the Air (vill se!)

...och för en gångs skull har jag faktiskt sett flera av dem! Så nu har en liten idé poppat upp i mitt huvud. Jag tänker göra det till mitt mission att se de resterande sex filmerna INNAN årets Oscarsgala går av stapeln. Så att när jag sen sitter där bänkad framför TV:n den 7:e mars (som i Sverige egentligen kommer vara 8:e mars fast väldigt väldigt tidigt på morgonen) då vet jag för en gångs skull vad det är alla pratar om. Det låter väl som en super idé?

Annat smått och gott angående tankar om årets Oscarsgala:

• En annan film jag måste se är musikalen "Nine" som Penélope Cruz blivit Oscarsnominerad för.
• Jag tror Alec Baldwin och Steve Martin kommer vara asroliga som konferencierer.
• Är det nån som vill sätta emot när jag säger att jag slår vad om att Avatar kommer ta hem MINST tre priser? (Min gissning är "Art Direction", "Cinematography" och "Visual Effects" men det skulle kunna bli ett par andra också.)
• Jag hoppas hoppas hoppas "The Cove" vinner för bästa dokumentär!

Första dan på nya jobbet

Jag ska alldeles strax gå och lägga mig men tänkte bara titta in här och rapportera lite om min första dag på jobbet. Den var (precis som förväntat) hur bra som helst. Jobbet i sig är väldigt straight-forward och jag tror inte det kommer ta alltför lång tid innan jag börjar känna mig hemma bakom Vapianos bar. Sen var det väldigt trevligt att ha lite variation bland gästerna också (inte som när man jobbar i Jakan och man känner varannan människa som kliver in innanför dörren). Och att det ligger Gamla Stan är också kul för säkert en tredjedel av människorna där är turister och ni känner ju mig, jag hoppar vid varje tillfälle jag kan för att få prata lite engelska. Sist men inte minst så var mina nya kollegor hur trevliga som helst. Jag kände mig jättevälkommen och ser fram emot att få jobba imorgon igen.

Men nu mina vänner ska jag ta mina värkande ben (jag är inte van vid att jobba åtta timmar på stående fot längre) och mitt sprängfyllda huvud (det är mycket ny information att processa) och få lite skönhetssömn. Det är en ny dag imorgon också!

Nedräkningen har börjat

Okej tekniskt sett så började nedräkningen redan i oktober då jag först läste ut Catching Fire. Men nu har den dragit igång igen då det kommit ett releasedatum på nästa bok. Den 24 augusti i år släpps den tredje och sista boken i "The Hunger Games"-trilogin. Hur det är tänkt att jag ska kunna vänta så länge har jag fortfarande ingen aning om. (Och för er som inte läser böcker kan jag meddela att om ryktena stämmer så kommer det komma en film också år 2011.)

-

-

Vad handlar dem om? För att göra en lång historia kort så handlar de om ett postapokalyptiskt Amerika där världen har reducerats till tolv distrikt som alla styrs av "The Capitol". Varje år väljs en pojke och en flicka mellan 12 och 18 år ut från vardera distrikt som tvingas delta i de så kallade "hungerspelen". Ett "spel" som går ut på att 24 ungdomar släpps lösa i en arena och slåss tills endast en överlevande står kvar.

It's nerve wrecking och hur bra som helst!