Kan inte sova...

Låg och läste min superbraiga bok till klockan ett ikväll och sen dess har jag legat och vridit mig i sängen. Tyvärr verkar drömmarna långt borta och för sisådär en kvart sen fick jag nog och gick in här för att se om det fanns nåt i datorn som kunde vagga mig till sömns. Jag har inte hittat nåt än så jag roar mig med att blogga lite så länge.
-
Som jag sa förut så börjar min sista veckas semester imorgon. Ska bli hur skönt som helst att vara ledig åtta dagar på raken. Lite typiskt dock att jag blir ledig nu när jag precis kommit tillbaka in i "jobb-tänket". Men jag klagar inte!
Imorgon blir det till att träffa Steve hela dagen, vi har jobbat om varandra i fem dagar nu och ända gången vi hunnit prata med varandra har varit i telefon på våra lunch/middagsraster. Inte trodde jag att jag faktiskt skulle sakna människan som jag bor ihop med.
Sen blir det till att planera lite med min kära syster. Vi har tänkt passa på att åka bort nån natt med W och trippel-P och få lite miljöombyte. Vi har övervägt äventyrsbad i Örebro eller kanske Kålmården, men nu lutar det åt nåt lite närmare stan som kanske Tom Tits eller Sydpoolen i Södertälje. Vi får se vart humöret tar oss.
-
Nu har jag tröttnat på att skriva så ska ge det här med sömn en till chans. God natt på er allihopa.

Är så sjukt trött idag! Känns som att jag inte slappnat av ordentligt på flera veckor. All vaken tid har tillbringats antingen på jobbet eller med Steve. Syster och systerdotter träffar jag knappt längre och lägenhetsletandet går riktigt trögflytande för tillfället. Tror dock att jag bestämt att jag kommer flytta tillbaka till lägenheten tills dess att jag hittar nån ny att byta till. Killarna flyttar ut om två veckor och det känns som att det är läge att lämna systerns näste nu. Det kommer bli tajt med pengar ett tag men det får jag ta och leva med. Om inte annat har jag ju kärleken att trösta mig med under tiden.

Ikväll är det 18-årsfest på menyn. Diyars lillasyster fyller år och vi är alla bjudna på middag och partaj hemma hos dem. Det kommer bli hur mysigt som helst! Ska bara se till att trycka i mig massa coca-cola innan så jag orkar med hela kvällen. Over and out!

Idag skulle mamma fyllt 63 år...

Om en liten stund ska vi bege oss mot Minneslunden och efter det blir det grill- och jacuzzikväll hemma hos storebror. Ska bli hur skönt som helst att få tillbringa lite tid med min nära och kära. Träffar dem på tok för lite nu när jag jobbar som jag gör.

Dan efter dopparedan

Nu sitter jag här iförd min mysiga morgonrock och mina nya superfina fårskinnstofflor (tack storasyster och W) och bara njuter av att inte behöva göra nånting. Gårdagen passerade smärtfritt och utan några kollapsade bord vilket alltid är en bedrift. Maten var jättegod och gubbröran var en hit, det verkar som att jag tagit på mig uppgiften att göra den varje jul från och med nu. Som enda "barnet" hade W det väldigt jobbigt med att vänta på tomten men när han till slut dök upp efter middagen blev allt frid och fröjd. Många roliga klappar blev det och jag som har världens bästa syskon har fått biljetter till både Henrik Fexeus Sinnescirkus och Bounce's sista föreställning. Jag är på tok för bortskämd.
När julaftonskvällen sen började dra sig mot sitt slut blev jag övertalad att följa med Andreas till MP. Sagt och gjort och då MP stängde klockan ett blev det efterfest i Skälby med massa trevliga människor.
En väldigt lyckad julafton på alla sätt och vis. Nu ska jag bara se till att bota den här huvudvärken så är jag fit for fight sen inför juldagskvällens äventyr. God fortsättning på er allihop!

Dan före dopparedan

Vilket konstigt uttryck egentligen. "Dopparedan". Tror jag måste googla det och bli lite mer allmänbildad. (Hur överlevde vi egentligen före Googles tid?).

-

Men som sagt, dan före julafton alltså. Hittills har den tillbringats dels med syster och dels med London-emigranten. Mysigt mysigt. Nu ska det bli till att dekorera chokladpajen vi ska ha till efterrätt imorgon, sen ska jag försöka fixa ihop en ätbar gubbröra. Jag känner att jag har stora skor att fylla då det alltid varit mamma som gjort den och tydligen har den varit hur god som helst. Jag säger tydligen eftersom jag själv är allergisk mot hälften av ingredienserna så det ska bli riktigt intressant att se resultatet på middagen imorgon.

Senare ikväll tror jag bara jag ska bädda ner mig i nån säng eller soffa och kolla på en mysig film. Kanske till och med blir en julfilm säsongen till ära, vi får se. Kram på er!

Julen står för dörren

Första advent idag och det är julkänslor i luften. Storasyster har juldekorerat hela helgen så nu är det nästan så jag börjar sjunga julsånger så fort jag går ner på nedervåningen. Jag har till och med gått och fått en julstjärna i mitt sovrumsfönster som matchar resten av mitt svartvita rum.

Tror jag ska ta och besöka lägenheten och hämta lite av mina och mammas gamla julsaker. De kommer bli som pricken över i:t i mitt nya, fina, juliga rum. Glad första advent på er allihopa!

Impulsköp

Jag och Åza strosade runt lite i Kista idag och bestämde oss för att gå in på den lilla "the & kaffehandeln" de har där. Ni vet, bara för att "kolla lite". Tjugo minuter senare (och nästan 500kr fattigare) gick vi ut därifrån med de här godsakerna:

-

-

Närmare bestämt:

200g te (Earl Green och Rooibos Earl Red)

Svensk gourmetsylt (som jag tänker skicka till min familj i väst)

Italiensk biscotti (som jag självklart inte kan äta)

Brittisk Lemon Curd (överraskning till Johan)

Rosa choklad (vit choklad med hallonsmak - det vattnas i munnen bara jag tänker på det!)

1 st tesil (så jag faktiskt kan njuta av de goda teerna jag köpt)

och sist men inte minst:

Färskpotatis! (ja ni läste rätt; chokladpraliner som ser ut precis som små potatisar)

-

Fredagsfikat kommer bli riktigt intressant idag. Mums!

Söndags-snabbis

Så var ännu en händelsfull helg över. Några av rollerna jag hunnit spela är bartender, nykter förare, brunch-dejt, båtpassagerare, Matrix-brud, tio-i-tre-ragg, fika-dejt, stadsvandrare, Jakan-vandrare med mera, med mera. Bilder och uppdateringar lär dyka upp nån gång, men just nu ska jag soooooova. Imorgon är det ny vecka och nya krafttag som gäller, ha det!

Ibland går det bara inte...

Den här fasaden som man byggt upp. Känslorna man förträngt. Smärtan man glömt bort.

Ibland bara raserar alltihop. Och så står man där... Ensam, rädd, förkrossad. Och på exakt samma ställe som man var för sju månader sen. Hur jag har klarat av de senaste månaderna har jag ingen aning om. Hur nån utav oss har klarat det är egentligen helt bortom mig.

Men här står vi nu. 7 månader och 4 dagar senare. Och för det mesta går det att leva utan att vara rädd för att gå under. Man kan andas utan att vara rädd att lungorna ska spricka. Och man kan känna utan att vara rädd att hjärtat ska gå sönder. Livet har (mot alla odds) blivit uthärdligt igen. För det mesta...

Men ibland så går det bara inte. Det går inte att stå emot tårarna. Eller hjärtklappningen. Eller andnöden. Att förtränga räcker bara så långt och till slut slår verkligheten tillbaka. Som nu...

-

"Omnia mea mecum porto"

Söndags-ångest

Klockan är redan fyra på eftermiddagen och jag har varit uppe vad, två timmar kanske. Uscha mig, så här kan vi inte ha det. Nånting vettigt måste jag göra med den här söndagen. Frågan är vad. Undrar om man ska gå ut och power-walka lite kanske. Det funkade ju häromdagen när jag behövde få ute lite av min frustration. Eller så joinar jag syster och W när de ska kolla på "På andra sidan häcken", men jag känner att jag måste ut ur huset ett tag först. Jag blir galen av att sitta här och bara stirra in i väggen.
Nej, nu fan tar jag mig i kragen och gör nånting!

Juli juli!

Hm... Jag tror det är dags att sätta stopp för det här graviditetsskämtet. Jag har fått så många lyckönskningar nu att det nästan blivit lite läskigt. Sanningens ögonblick: jag är INTE gravid, och har aldrig varit. Den där bilden är tagen från när vi var uppe i Space Needle i lördags och jag kan säga att det blåste en hel del däruppe, varav massor av luft åkte upp under min klänning. (Just det luft! Ingen bebis. Luft!) Men när jag såg den där bilden kunde jag inte motstå att lägga upp den här och skoja lite. Ni får se det som ett försenat april-skämt, ett "juli-skämt" om ni så vill.

Juli, juli!

-

Sen måste jag helt ärligt säga att jag inte trodde det var nån som skulle gå på det. Om ni tittar tillbaka på lite tidigare inlägg, de upplagda för en sisådär två veckor sen till exempel, så har jag lagt upp tonvis med bilder där det är ganska självklart att jag inte har nån "bulle i ugnen"

Sen vet jag inte vad jag tycker om alla de här lyckönskningarna heller. Jag tvivlar på att nån av er egentligen var särskilt glad för min skull. Jag är ju för f*n bara 20 år! Jag är inte redo att skaffa barn! Och vem trodde ni att pappan var? Nån random amerikan som jag tänkte rymma ifrån genom att komma tillbaka hem till Sverige? Vad tror ni om mig egentligen?! Skäms på er!
-

Och skäms lite på mig också... Jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Det var inte meningen att det skulle bli en så stor grej. Men jag måste erkänna att jag inte skrattat så här mycket på länge. Det bästa var när storasyster erkände att hon (för en sekund!) blev sur för att hon trodde att jag inte hade sagt nåt till henne först. Hahaha! Tro mig om nåt sånt här skulle hända på riktigt så skulle du vara den första att få veta det.

-

Och bara för att försäkra er om att jag talar sanning den här gången, lägger jag upp lite fler bilder från i lördags.

-

Se vad lite luft kan göra.

-

Inga stora magar på svenskorna här inte!

Glad Påsk mamma och pappa

-

Fotograf: Storasyster

Helgbetraktelser

Just nu sitter jag och väntar på att min kära syster ska logga in på skype så vi kan samtala lite "face to face", det var ett tag sen. Men hon är ju så långsam! Så så länge tänkte jag att jag kunde skriva lite om hur min helg har varit.
-
Efter att ungarna varit lediga torsdag, fredag så var det extra skönt med en liten paus i helgen. (Förstår inte hur jag ska klara av nästa vecka när det är Spring Break och de är lediga en vecka i sträck.) I fredagskväll drog jag iväg till Capitol Hill och mötte upp Louisa (Capitol Hill är ungefär Seattles motsvarighet till Stockholms "söder") och två kompisar till henne. De var hur trevliga som helst och jag fick uppleva min första amerikanska hemmafest. Men ve och fasa; de hade inga röda plastmuggar! Vilken skam! Ni kan förstå varför jag inte stannade så länge. (Egentligen åkte jag hem strax efter tolv för att jag började må dåligt. Jäkla förkylning som vägrar släppa!)
Sen på lördagen mötte jag upp med Tasmin (en au pair från Sydafrika) och hennes kompis Leona. Vi gick runt i the U-district och de introducerade mig för den underbara världen av second-hand-shopping. Det slutade med att jag kom hem med fem(!) nya toppar och ett skärp och då hade jag ändå bara handlat för 40dollar. Sån matte gillar vi! Sen på kvällen firade vi J's födelsedag med familjemiddag, inget märkvärdigt. Och efter det kom Erik (svensk au pair) och hämtade upp mig så drog vi till Louisa och kollade på film. Nu plingar det på min skype-telefon! Ciao!

Nytt

Idag har varit en dag av många nya saker.

-

Jag har till exempel fått en ny datamus. (Eller ja, ny för mig i alla fall.)

-

Sen har J och P fått öppna sin present som storebror och storasyster köpte åt dem i Sverige. Det blev dags att byta ut den gamla, trasiga skålen mot en sprillans ny, fin sockerskål.

-

Jack och Claire fick också presenter; varsin alldeles egen Djurgårds-tröja. De blev överlyckliga.

-
Sen fick jag mig också en liten överaskning. Jag nämnde lite i förbifarten att jag måste köpa en ny kamera och vips trollar P fram en sprillans ny kamera-telefon som hon fått från jobbet. Det är en SonyEricsson som först och främst är en kamera men som också kan användas som telefon och... som inte ens kommit ut på marknaden än! Ibland är man allt bra bortskämd.

Julklappar från Sverige!

I fredags kom tomten till Seattle. Med sig hade han ett stort paket med massa julklappar i. Wohoo! Det gjorde verkligen min dag. Jag var på världens sämsta humör på förmiddagen (ni märkte själva att jag var lite irriterad), men så fort jag såg paketet utanför dörren så sken jag upp och dagen var räddad.

-

-

Armband, bokmärke, almanacka, svenskt lösgodis och brev från systerdottern. Vad mer kan en flicka önska sig?

-

-

Tack storasyster och W, ni är bäst!

*kärlek*

Dags för paus-underhållning igen

Som min kära syster var så snäll och påpekade så tog det där uppdaterings-inlägget lite längre än fyra timmar att skriva. (Det kan till och med vara så att det inte ens är påbörjat än.) Saken är den att jag har kommit in i en sån där period då jag inte känner för att skriva i bloggen längre. Eller... Egentligen känner jag för att jag skriva men jag lyckas av nån anledning inte få ner mina tankar på papper (läs dator). Sitter mest och babblar fram och tillbaka innan jag till slut raderar allt jag har skrivit.
Så tills jag hittar tillbaka till min inspiration kommer ni få nöja er med min så kallade paus-underhållning. (Som de två föregående inläggen till exempel.) Under mina pauser brukar jag mest skriva en massa irrelevant strunt och ibland visa lite bilder och videoklipp som roar mig för stunden (och som förhoppningsvis kan komma att roa er också).
Sååå... Tills vidare kära bloggläsare!
-
ps. Mina "uppehåll" brukar sällan hålla längre en vecka så jag tror inte ni kommer hinna missa några major events under den tiden. Men om ni ändå känner att det är för lång tid för en uppdatering om mitt liv så kan ni ju alltid skaffa skype. ;)

I år skickar jag ett julkort till dig!

I och med att det skulle bli ganska dyrt att skicka julkort till alla er där hemma här bortifrån så gör jag det genom bloggen istället. Det här kortet är till: Mamma, Åza, Johan & Wilda, Patrik m. familj, mormor, My & Igge, Leif & Birgit + kusinerna, Pia, Håkan & Susanne m. familj, Nakita + familj, Alexandra, Maria, Negar, Karro med K, Maggi, Bella, Ella, Linda + familj, Malin, ALLA ni som känner att ni vill ha ett julkort av mig; det här är till er!

-

God Jul och Gott Nytt År på er allihop!

I wish you the best of the best of the best!

Love / Carro

Hinner inte skriva na mkt....

Kl. 1.52PM (NY-tid)
Oj, oj, oj. Har redan suttit vid datorn i en halvtimme och inte hunnit skriva ett ord har. Sitter och pratar med Alex, Maggi och syster pa msn, samtidigt som jag forsoker lasa alla era bloggar. Sen blir det till att kolla e-mail och Facebook och sen kommer det vara dags att ga tillbaka till hotellet igen. Men var lugna. Jag har skrivit en hel del i word-dokument som ligger hemma pa min dator pa hotellet sa sa fort jag kan fixa internet till den sa kommer ni fa riktiga uppdateringar.
Det enda ni behover veta nu ar att flygresan gick bra, hotellet ar jattefint och imorgon ska jag pa sightseeing i NY. Puss!

Sista natten i min egen säng...

...hur ska detta sluta? De 84 nätter jag tillbringade i stenhårda Kos-sängar förra året resulterade i ryggont i flera veckor efter hemkomsten. Förhoppningsvis har jag större tur den här gången.
-
Varför pratar jag om sängar egentligen? Har jag inget bättre att skriva om? Eller är det kanske bara mitt sätt att försöka undvika att säga hej då till Sverige? Ja, förmodligen.
-
Faktum är att jag faktiskt är mycket mycket lugnare idag än vad jag varit senaste veckorna. Nu är det verkligen på gång. Dagen jag väntat på i så många månader. Och upprymdheten börjar ta över. Nog för att det varit jobbigt att säga hej då till alla (har fortfarande ett par obehagliga (läs sorgliga) möten kvar att klara av.) Men jag tror det kommer gå bra. Jag gör faktiskt det. När det gäller alltihopa. Och även om det inte gör det och jag kommer hem igen om två veckor så har jag i alla fall försökt. Och det i sig är också en prestation.
-
Nu måste jag slita mig och fixa det sista med packningen etc. Sen ska jag iväg och träffa de sista flickorna på listan. Får se om jag hinner skriva nå mer ikväll. Om inte, får ni ha det så bra så hoppas jag att jag får tillgång till internet snart igen. Puss!

Ett "litet" tillägg

Jag måste bara skriva en sista sak innan jag går och lägger mig. Jag ÄLSKAR min familj. Verkligen ÄLSKAR. Med stora syskon, en galen moster, fyra underbara syskonbarn, en mormor som är pigg och glad och världens bästa mamma är jag världens lyckligaste lillasyster, systerdotter, faster, moster, barnbarn och dotter. Jag hoppas ni vet att ni är bäst!