2009-04-02

Panikångest

Helt allvarligt. Jag vet inte vad jag ska ta mig till när jag mår så här. Tankarna snurrar bara runt runt runt och jag skulle kunna hoppa utför ett stup bara för att få det att sluta. Det känns som att jag är sekunder från en full-frontal-panic-attack och det finns ingenting jag kan göra. Jag kan inte sitta stilla och jag har ingen att prata med (och även om jag hade det skulle jag inte haft nåt att säga). Jag klarar inte ens av att skriva klart det här blogginlägget...

2 kommentarer:

E sa...

På nåt sätt känner man igen känslan du beskriver. Men fan girl, försök tänka framåt... på allt positivt som komma ska :)

Eize sa...

Älskar dig!