So you think you can dance?

Eftersom jag jobbar mycket kvällar så blir det inte mycket TV-tittande för mig, och för det mesta gör det ingenting. Men om det finns nåt program som jag faktiskt önskar att jag kunde se så är det So you think you can dance. Och idag fick jag chansen att se det! Reprisen av veckans avsnitt gick för en liten stund sen och här är ett klipp från mitt favorituppträdande. Man kan inte annat än le när man ser det här.

-

Nu sitter jag här. I soffan i min lägenhet. Nyss hemkommen från jobbet. Med pojkvännen/sambon snarkandes i sovrummet. Möbler står huller om buller och det är kartonger överallt. Men vem bryr sig om det när jag känner mig som världens lyckligaste?

Happy Canada-day!

Det blir bara bilder ikväll. Hinner inte (läs orkar inte) göra nån utförligare beskrivning. Enjoy!

-

Jag och Claire har målat oss inför Canada day:

-

Madde vill också ha en flagga på sig, men hon får den på benet:

-

Och om jag som svensk ska ha kanadensisk flagga på mig, då ska banne mig kanadensarna ha svenska flaggan på sig:

-

Svenskor och kandensare:

Älskad au pair (inte mamma!!!)

Imorse var jag med Jack till tandläkarn. Fick lite av en chock när tandläkarassistenten sa åt Jack att hoppa upp i tandläkarstolen och sen fortsatte med ett "and your mom can sit over here" och pekade på en stol till mig. Ehh? *jag och Jack utbyter en menande blick* His what-now?! Ser jag ut som om jag kan ha en tio-årig son?!
(Jag hoppas verkligen inte det. Eller... Jag har ingen aning. Det kanske är ett bra tecken. Nån med en tio-årig son lär ju få komma in på krogen eller hur. ;)
Hur som helst så svarade jag lite nonchalant att "hans au pair kan sitta där". Efter det satt vi och småpratade lite medan han förberedde inför Jacks undersökning. Han var hur gullig som helst, en typisk sån där supertrevlig, amerikansk bög. (Får man skriva bög i en blogg? Hoppas det, annars har jag precis gjort bort mig.) Anyway, efter att ha frågat mig en massa frågor om vart jag kommer ifrån och hur länge jag varit i USA (ni vet, det vanliga) så vänder han sig till Jack och frågar om han trivs med mig som au pair. Och till svar får han ett ivrigt nickande och ett JÄTTE-leende.
-
Det här minnet tänker jag stoppa undan och spara. Och så fort jag börjar känna att det börjar bli jobbigt att vara au pair så tänker jag plocka fram det och minnas. Minnas hur det där leendet gick rakt in i hjärtat.

Ten inch hero

Aaw, jag har precis tittat klart på världens mysigaste film. Ten Inch Hero. Den var huuuuur bra som helst. (Och tydligen så har den bara släppts i Sverige än så länge. Kommer inte till USA förrän i februari i år.) See it!

-

Trailer:

-

Rolig scen:

Ett "litet" tillägg

Jag måste bara skriva en sista sak innan jag går och lägger mig. Jag ÄLSKAR min familj. Verkligen ÄLSKAR. Med stora syskon, en galen moster, fyra underbara syskonbarn, en mormor som är pigg och glad och världens bästa mamma är jag världens lyckligaste lillasyster, systerdotter, faster, moster, barnbarn och dotter. Jag hoppas ni vet att ni är bäst!

Ny (BÄST) blogglayout

Ni förstår inte hur skadeglad jag är just nu. Jag har gått runt i evigheter och varit hur trött som helst på de tråkiga layout-mallarna som de har här på blogspot. Men idag fann jag guld! Jag ramlade in på en sida där man kan ladda ner gratis mallar som är specialgjorda för blogspot. Hur underbart är inte det! Nu slipper jag sitta där med alla dåliga bilder och tråkiga färger, för jag har en alldeles underbar layout. Som jag förmodligen kommer tröttna på ganska snart, men det gör ingenting! För då har jag 124 andra roliga layouter jag kan välja mellan. I'm so happy...

Bortskämd?

Jag känner mig JÄTTEbortskämd. Vet ni vad jag fick i födelsedagspresent?? Ja det gör ni, för ni fem, sex personer som läser min blogg var alla med igår, men jag tänker berätta det i alla fall. Jag fick...

en bärbar dator(!)

ett par übersnygga (lila) skor

världens bästa "Gökboet"

ett paraply som bokstavligt talat kommer lysa upp min tillvaro i regniga Seattle

amerikanska pengar

svenska pengar

och en hel massa blommor

Sen får jag inte glömma de två presenterna som jag fick för flera månader sen i förskott: Min underbara bil och världens bästa Jason Mraz-konsert.

-

Men den absolut bästa presenten jag fick var den som varenda människa som var på festen igår gav mig; ett minne för livet. Det var mat och dryck, sång och dans, gråt och skratt. Det var precis så som jag ville att min 20-årsdag skulle bli och lite till. Tack alla ni som var med och gjorde den här kvällen till den bästa. Jag älskar er!

Jason Mraz - LIVE

Wow... Jag menar, wow! Man glömmer vilken otrolig känsla det är att gå på konsert. Jag har precis kommit hem från Jason Mraz's konsert som hölls på Arenan i Fryshuset, och trots att jag har haft mensvärk, ryggont och trötta fötter hela kvällen så har det varit alldeles underbart. Varför gör man inte sånt här oftare för?

-

Jason Mraz är JÄTTEBRA live. Hundra gånger bättre än vad han är inspelad. Det går nästan inte att jämföra. (Det är därför, Karro och Maria, som vi älskar 1000 things så mycket; för den är inspelad live.) Känslan man fick när han gick upp där och spelade I'm yours... Det går inte ens att förklara.

-

Med risk för att börja prata sönder saker, eller snarare skriva sönder saker, som jag brukar göra när jag känner mig emotionell så tänker jag avsluta här. Jag tyckte konserten var underbar och självklart tänker jag inte lämna er utan att låta er lyssna på ett par av hans låtar sjungna LIVE.

-

-

- Tack Alexandra, för en underbar 20-årspresent!

ps. Jag ska inte glömma bort att nämna Ingrid Michaelson. Hon var förband till Jason och hon var också riktigt bra. Så bra att jag till och med köpte hennes album när showen var slut. Om ni är snälla kanske jag lägger upp en av hennes låtar här så ni också får lyssna. Men det får bli en annan gång. Ni får njuta av Jason så länge. Tills vidare.

Ett spännande veckoslut

Iiih!! Efter att ha haft några dagar med lätt illamående och obehag (mamma tror jag kanske fått magkatarr av all stress) och efter en chans att få vila ut lite så är det nu dags för en ny vecka. Och det är en vecka att se fram emot... För att:
På torsdag är det ett nytt jobb som gäller. Ett nytt jobb, med nya människor, nya erfarenheter och nya utmaningar. Och inte bara det; det är ett jobb som inkluderar min kära Alexandra. (Rumskompisarna är back together again!) Oooooch jag kommer få vara ansvarig för en alldeles egen bar(!) Det kan inte bli annat än succé. Eller...? ;)
Så har jag också fått veta att två av mina favoriter som jag träffade i somras kanske kommer till Stockholm i helgen. Jag har inte sett dem på över tre månader(!) och det skulle vara megaroligt att träffa dem igen. Och även om de inte kommer så har jag fått ledigt på fredag så jag och Alex kommer röja stan i alla fall. WOOPIE!

Imorgon är det förmodligen bio som gäller. Jag och min kära Nakita har inte träffats på tre veckor(!). Hur fult är inte det?! Vi som brukade träffas 6-14ggr i veckan har nu haft telefonkontakt ungeför 2½ gång under de senaste tre veckorna. (Ända sedan vi gick från Bro station till Kungsängen station. Pfew! Snacka vilken pärs!) Men imorgon är det bio i alla fall. Nu är bara frågan vilken film man ska se. Jag och Nakita har en tendens att inte komma så bra överens när det gäller vår filmsmak. Då jag föreslår att vi ska se Shrek 3, tycker hon att vi ska gå och se 28 dagar senare. De två spelar inte riktigt i samma liga. Det slutade med att vi såg På smällen, (en film som hon fullkomligt älskade och jag knappt kommer ihåg).
Så vad ska vi se imorgon? Vad är det för filmer som går på bio nu? Nakita kommer säkert föreslå Saw 4 och jag kommer stenvägra, precis som jag gjorde förra helgen. Michael Clayton kanske? Eller Bluffen... Jag har alltid gillat Lasse Hallström.
Hmm, tror det är dags för en tripp in på http://www.sf.se/

Bra Lasse Hallström filmer: Chocolat (Vem kan motstå en film som innehåller både mängder choklad och en heting som Johnny Depp?), Sjöfartsnytt (En film som egentligen inte handlar om så mycket men ändå får en att tänka efter) och Ciderhusreglerna (En film som faktiskt får en att tänka - på riktigt)

Busy busy busy

Oj, oj, det har verkligen inte blivit många blogg-inlägg den senaste tiden. Det här är mitt fjärde inlägg den här månaden... Det visar hur mycket ledig tid jag har. (= Näst intill noll) Och nu ser det ut som om jag har ÄNNU ETT JOBB(!) på gång. Vet inte riktigt hur jag ska klara av det. Men men... Jag är ung; det är inte som om jag måste binda mig till det jag ska göra resten av livet imorgon.

Man märker verkligen hur ens tankar speglar livet man har för tillfället. Om man kollar på mina blogg-inlägg under oktober månad (då jag hade ganska jättemycket fritid) då hann jag läsa böcker, kolla på film, fika med kompisar, reflektera över världen och det var ungefär det jag skrev om. Men nu, den här månaden, även om jag bara har hunnit skriva tre inlägg så har 90% av dem handlat om mitt jobb-liv och inte så mycket mer. Och det är helt enkelt för att det tar upp så mycket av min tid att jag inte hinner tänka på nåt annat.

Det kanske låter sorgligt, men jag gillar att ha det så här. Att få klara mig själv och att få känna att jag gör nånting bara för min egen skull. Mina kompisar klagar på att de inte träffar mig tillräckligt och ja det är synd att jag inte har lika mycket tid för dem, men jag känner verkligen att jag måste leva för mig just nu och ingen annan. Och jag mår bra av det, jag är en glad person idag :)

Snurrig i hela huvudet!

Shit vad det går runt i min hjärna just nu. Efter veckor av händelselöshet och tråkigt(!) så händer plötsligt allting på en gång. Nu är det jobb-tillfälle efter jobb-tillfälle. Födelsedagar att fira. Skola att fundera över. Kos-reunion att gå på. Irland-resor att planera. Pengar att hushålla med. Gaaaaah!!!!! Mitt huvud håller på att ramla av för den är så belamrad med tankar.

Men en sak är säkert, mitt händelselösa liv är inte så händelselöst längre.

Och det är precis så jag vill ha det. :D

Ibland så blir man bara glatt överraskad

Livet går på som vanligt och du gör det du ska, när du ska och allt rullar på som det brukar. Nån gång ibland kanske du gör något du inte brukar göra, träffar någon som du inte brukar träffa och i de stunderna kanske du är lite gladare än du brukar vara, skrattar lite mer än du brukar skratta. Men så finns det de stunderna då det helt plötsligt händer något, något som man inte har någon kontroll över, något som man inte hade planerat, något som gör en så glad att det enda man kan göra är att le. Det kan vara en låt som påminner dig om något du inte visste att du glömt. Eller ett erbjudande som du inte visste att du ville ha. Eller ett telefonsamtal från någon du inte visste att du ville prata med. Eller en kyss från någon som du inte visste att du ville kyssa. Eller något så litet som ett tack från någon du inte visste att du hade hjälpt. Det är stunderna som smyger sig på en och överraskar en och gör en så glad att man vill dela med sig till hela världen. Det är stunderna då du ler med både sinne och själ.