Det är inte bra för min ekonomi att vara ledig två dagar på raken

Det här har jag lyckats göra de senaste dagarna:
-
- Köpt plattång och hårfön för 300kr (billigt, javisst!)
- Betalat över 10.000kr i räkningar
- Köpt medicin för 1.200kr
- Fått p-böter på 300kr
-
Vilken tur att jag ska jobba resten av veckan. Då kommer jag inte ha tid att göra av med så mycket pengar.

Är så sjukt trött idag! Känns som att jag inte slappnat av ordentligt på flera veckor. All vaken tid har tillbringats antingen på jobbet eller med Steve. Syster och systerdotter träffar jag knappt längre och lägenhetsletandet går riktigt trögflytande för tillfället. Tror dock att jag bestämt att jag kommer flytta tillbaka till lägenheten tills dess att jag hittar nån ny att byta till. Killarna flyttar ut om två veckor och det känns som att det är läge att lämna systerns näste nu. Det kommer bli tajt med pengar ett tag men det får jag ta och leva med. Om inte annat har jag ju kärleken att trösta mig med under tiden.

Ikväll är det 18-årsfest på menyn. Diyars lillasyster fyller år och vi är alla bjudna på middag och partaj hemma hos dem. Det kommer bli hur mysigt som helst! Ska bara se till att trycka i mig massa coca-cola innan så jag orkar med hela kvällen. Over and out!

Nu har jag tydligen varit lite frånvarande i bloggen igen

Man vet att man försvunnit ett tag när mormor börjar lämna oroliga kommentarer. Men ta det lugnt, jag lever! Det har bara varit väldigt mycket jobb och liv på sistone. Tänka sig vad mycket roligt man kan ha när man helt plötsligt har pengar på kontot igen.

Fast imorgon har jag tänkt minska den summan lite då jag ska klippa mig och sen gå på en mini-shoppingtur för första gången på månader. Jag hoppas på att kunna införskaffa mig lite roliga vårkläder och kanske en jacka och ett par skor. Efter det blir det lunch med Maria och Ella och sen stängning på jobbet på kvällen. Men tror inte att dagen tar slut där. Har precis planerat med Maria att vi ska dra ihop ett gäng och dra till Anchor. De lär gå dit tidigare så dyker jag upp sen när jag slutat vid tolv. Föroppningsvis tar inte stängningen särskilt lång tid då vi har en tjej som tränar i baren och det betyder att vi är tre som stänger istället för två.

That's it for now, over and out.

Ka-ching!

-

"För den 25:e smäller det! Då finns det ingen som tar en, man är kung kung kung i baren..."

Kommer (om möjligt?) vara ännu fattigare den här månaden än vad jag var förra

Var tvungen att köpa ett månadskort idag vilket sved i min redan så gott som tomma plånbok. Så har jag en telefonräkning på ingång som jag vet kommer vara större än den brukar vara pga diverse SL-biljetter och annonsavgifter. Sen är det självklart meningen att jag ska betala min andel här hemma också, något som jag inte ens hade råd med innan SL-kortet inhandlades. (Vilken tur att man har en syster som godtar att man tar hyran på krita.)

Fördelen med den här månaden är väl att jag kommer jobba lite mer än förra vilket betyder att a) jag tjänar mer och b) jag kommer inte ha tid att spendera några pengar ändå (även om jag hade några vill säga).

Dans-abstinens på ingång

Varför ska det vara så-in-i-helvete-dyrt att dansa för?! Jag förstår inte. Den här terminen kostar det nästan 3000kr att dansa på balettakademin. En gång i veckan, fjorton gånger totalt. Det är 200 spänn per lektion! Jag undrar jag vem det är som sitter och kammar in alla stålarna, inte är det lärarna i alla fall. Man har knappt råd att få ihop det till hyran om man vill försörja sig som dansare. Det är väl nån människa (förmodligen en man) som sitter på ett kontor nånstans och blir snor-rik på dans-passionerade studenters pengar.

Och nej, jag kommer inte dansa den här terminen. Varför? För att jag inte har råd så klart. Egentligen borde jag bojkotta det bara för sakens skull, men faktum är att hade jag haft pengarna så skulle jag ha betalat det. Precis som alla andra där ute som älskar dans. Man kan ge ganska mycket för att få hålla på med sånt man älskar. Och tyvärr finns det folk i den här världen som uttnyttjar det till fullo.

-

Jag? Bitter? Nej absolut inte.

-

Sista-minuten-Carro är i farten igen

Om mindre än 48 timmar kommer jag vara i London...

• Har jag packat? Nej.
• Har jag tvättat? Nej.
• Har jag fixat resväska? Nej.
• Har jag bestämt vad jag ska ta med mig? Nej.
• Har jag skrivit ut biljetterna? Nej.
• Har jag tagit reda på hur vi ska ta oss från flygplatsen till Negar än? Nej.
• Har jag lagt upp en budget över veckan? Nej.
• Har jag växlat pengar? Nej.
• Börjar jag känna mig stressad? En aning.

IRRITERAD!

Veckans schema

Det känns som att jag har en del att göra den här veckan så för att jag inte ska glömma bort allt tänker jag göra upp ett litet schema:

-

Måndag

7.00 - Väcka barnen

7.50 - Skjutsa barnen till skolan

8.30 - Lägga ungarnas kläder i tvättmaskinen

8.45 - Äta frukost

9.30 - Gymmet

10.20 - Yoga

11.30 - Slänga in tvätten i torktumlaren

11.35 - Duscha!

12.30 - Äta lunch

13.30 - Åka till The Department of Driver's License och skaffa en körhandbok

14.50 - Hämta barnen i skolan

16.30 - Vika kläder

19.00 - Middag

20.00 - Åka till Swinglektionen

22.00 - Blogga?

23.00 - Sova!

-

Tisdag:

7.00 - Väcka barnen

7.50 - Skjutsa barnen till skolan
8.30 - Äta frukost
10.00 - Gymmet

11.30 - Duscha

12.30 - Äta lunch

13.00 - Plugga till amerikanska körkortet

14.50 - Hämta barnen i skolan

19.00 - Åka till Candice för middag och American Idol

24.00 - Sova!

-

Onsdag:

7.00 - Väcka barnen

7.50 - Skjutsa barnen till skolan

8.30 - Äta frukost

8.50 - Skype-dejt med mamma?

9.30 - Gymmet

10.20 - Yoga
11.30 - Duscha

12.30 - Äta lunch!

13.30 - Blogga?

14.50 - Hämta barnen i skolan

15.45 - Jacks pianolektion

16.10 - Skjutsa Claire till hennes balettlektion

17.00 - Hämta Claire på hennes balettlektion

19.00 - Middag

20.00 - Plugga till amerikanska körkortet

22.00 - Blogga?

23.30 - Sova

-

Torsdag:

7.00 - Väcka barnen

7.50 - Skjutsa barnen till skolan

8.30 - Äta frukost

10.00 - Gymmet
11.30 - Duscha
12.30 - Äta lunch

13.00 - Plugga till amerikanska körkortet

14.50 - Hämta barnen i skolan

17.30 - Skjutsa Claire till hennes pianolektion

18.30 - Hämta Claire på hennes pianolektion

19.00 - Middag

20.00 - Plugga till amerikanska körkortet

23.00 - Sova

-

Fredag:

7.00 - Väcka barnen
7.50 - Skjutsa barnen till skolan
8.30 - Äta frukost

9.00 - Plugga till amerikanska körkortet

11.30 - Åka och ta teoriprovet?

13.00 - Gymma? Eller blogga lite kanske?

14.50 - Hämta barnen i skolan

19.00 - HELG!

-

Nu håller vi tummarna för att jag kan hålla mig till det här schemat, men eftersom jag känner mig själv så har jag inte alltför stora förhoppningar. Det största målet den här veckan är ändå att försöka plugga till körkortet så jag klarar att ta teoriprovet på fredag. (Och spara pengar!) Jag hoppas på det bästa!

Jag har öppnat Pandoras Ask

Jag visste att det skulle bli så här. Jag visste att så fort jag skulle börja känna mig bekväm här och pengarna börjat rulla in så skulle mitt shoppande också börja. Igår handlade jag för nästan $100. Idag har jag handlat för $65 till. Skor för tusen kr... Födelsedagspresenter för sexhundra kronor... Om det fortsätter så här blir det AS nästa (Anonyma Shopoholister). Men, men. Vad ska man göra när man har en massa pengar och ingenting att lägga det på?

-

-
Dagens inköp:

-

Ikväll ska jag träffa Candice och Jasminka och lite av deras folk. Vi ska äta på en marockansk restaurang downtown, det ska bli intressant (eeh?). Men det ska bli skitkul att äntligen få träffa lite folk. Jag känner att jag har börjat sakna att umgås med folk i min egen ålder.

*pling* Där har vi Candice och Jasminka, måste gå. Skriver imorgon!

Snabb recap av kvällen

Nu är jag hemma efter att ha tillbringat ännu en fredagkväll i the University District med Fanny och hennes två kompisar; det blev Jet City Improv ikväll igen. Och de var precis lika roliga den här gången också. Fanny fick till och med gå upp på scen och vara med i en sketch. Daniella (en av hennes australiensiska kompisar) skvallrade och berättade att det var hennes födelsedag på måndag och det är så man firar födelsedagsbarn på hos Jet City Improv. And what's even better: jag filmade ett par scener! Så så fort jag har tiden och orken ska jag försöka fixa ett sätt att lägga upp dem här på bloggen. Då kan ni äntligen få se vad jag pratar om, de är verkligen jätteroliga.

-

Jag som trodde att jag skulle få sova ut imorgon. Inte då. Klockan tolv kommer Fanny och hämtar upp mig och då ska vi ut och göra some MAJOR Christmas Shopping. Jag insåg idag att jag inte har köpt en enda julklapp och juldagen är om mindre än en vecka. Panik! Så först blir det ett stopp på banken på morgonen så jag kan sätta in mina senaste löner (jag får dem i checkar) sen är det jag som ska ut och sätta sprätt på pengar. Wish me luck!

-

Observera att jag sa juldagen inte julafton. Det känns ganska fel på nåt sätt. Juldagen är ju den dagen man ska titta och känna och undersöka alla nya grejer man fått, INTE den dagen då man ska öppna dem. Funderar på att ge barnen mina julklappar på julafton istället. På de sättet får de ju uppleva lite svensk kultur också. ;)

Första riktiga dagen i USA

Jaha, nu var det alltså dags. Dags för den stora uppdateringen. Uppdateringen som är skriven "live". Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Det har varit väldigt mycket nytt idag. Förutom ny stad, nytt land och nytt språk, så har det varit massa nya människor och massor (och då menar jag MASSOR) av ny information. Men jag kan ju börja med the basic:

-

Klockan är nu 23.01 New York-time (05.00 Sverige-tid). Jag sitter i sängen på hotellrummet och försöker att hålla mig tillräckligt vaken för att skriva det här inlägget. JET-lagen kändes verkligen idag. Nakita ringde tidigare (vid elva-tiden hemma) och frågade oroligt om hon väckte mig. Nja, inte direkt. Då var klockan fem här och vi hade en kort rast från eftermiddagens föreläsning.

-

På tal om föreläsningarna så har vi världens mest underbara "talare". Hon är hur skön som helst och om alla amerikaner är som henne kommer jag att älska det här. Det är hon som sitter och proppar oss så fulla av information att vi nästan spricker. Vi har till exempel fått höra upprepade gånger hur mycket amerikaner ÄLSKAR att prata. De pratar och pratar och pratar och pratar och när de slutat prata, så pratar de lite till. Så om en au pair kommer till en familj och hon är tyst och blyg då blir de genast oroliga och tror att hon inte gillar dem. Det är en grej jag kommer få jobba på. Men eftersom jag har ett år på mig är jag inte särskilt orolig. Ni kommer inte känna igen mig sen när kommer hem. Jag kommer ha förvandlats till Negar. :P (Haha, du vet att jag älskar dig.)

-

Efter middagen ikväll så stack vi till "The Mall" som ligger bara ett par minuter från hotellet. Där var första gången jag fick den här känslan att "Shit, jag är här. Jag är verkligen här. På riktigt". Fram tills dess har jag mest följt med strömmen och lyssnat på föreläsningarna och inte tänkt på så mycket annat, men då... När man stod där i det stora, stora shoppingcentret (som egentligen var ganska litet enligt USA-standard), med jul-pyntning överallt och Macy's på ena sidan och Victoria's Secret på andra... Det var en känsla jag inte kommer glömma på ett bra tag. Och jag förhoppningsvis kommer känslan tillbaka igen imorgon kväll då vi ska åka in till Manhattan och sightseea. Ska bli sååå kul att äntligen få se det "riktiga" New York. Än så länge har jag ju bara sett flygplatsen. Tyvärr kommer vi inte få nån tid över för shopping så mission # 4 är ute ur bilden för tillfället. Inte för att det spelar nån roll, hade inte fått plats med nåt mer i resväskan ändå.

-

Sa jag att jag hade 2 kilos övervikt när jag checkade in på Arlanda? Jo, och på flygbolaget vi reste med hade de speciella regler så där betalade man inte per kilo utan hade man övervikt så var man tvungen att köpa en till resväska att lägga det "överviktiga" i och sen betala en klumpsumma på 120 Euro(!). Som tur är så var hon som hjälpte mig jättesnäll och hon sa att det kändes lite väl mycket att behöva betala 1200kr för bara två kilo extra. Och eftersom Sofie bara hade 38kg i sin väska så tyckte hon att det kompenserade det jag hade i min. Ergo, jag slapp betala överhuvudtaget! Tag för det Sofie. :) Nu börjar jag dock bli lite orolig över flyget till Seattle, tänk om det kostar så mycket för övervikt här också(?!), jag som nyss upptäckte att jag bara har 400kr kvar på kontot (Jäkla kamera!).

-

Alltså jag kan verkligen inte hushålla med pengar. Det är sjukt vad dålig jag är på det. Jag funderar på att arrangera med familjen så att jag bara får hälften av min lön i handen och att resten sätts in på ett sparkonto så jag har lite pengar kvar när året är slut. För känner jag mig själv rätt så kommer jag inte ha ett öre kvar sen när det är dags för min trettonde månad här i USA. Då vill jag ju ut och resa och då kan det vara bra att ha lite (eller ganska mycket) extra så man har råd att leva lite.

-

-

Nu börjar jag bli så där trött igen så jag kör med mina bullet points igen (även känt som Carros klassiska listor) innan jag går och lägger mig.

-

- Det finns tjejer här som knappt förstår engelska. Jag förstår inte hur de ska klara sig hos sina familjer.

- Vi fick veta lite om SBS (Shaken-Baby-Syndrome), det var riktigt obehagligt.

- Både Angelica och Mirre läser/ska läsa Twilight.

- Fick min första random komplimang av en främling idag. Gissa vad han sa? "Are those Reebok? Very nice!" Så tack för den tjejer. :D

- Vi är 81 au pairer här just nu, varav nästan hälften är tyskar eller brasilianare.

- Tydligen är det JÄTTEintressant att vara au pair här i USA. Så om man nämner det i en konversation ska man vara beredd på att få hundraelva frågor efter det. (Jag återkommer senare när jag vet om det stämmer eller inte)

-

Nu är det verkligen dags för mig att sova. Klockan har hunnit bli tio över tolv här (tio över sex hemma i Sverige) och jag ska upp klockan sju imorgon bitti. Ska försöka skriva lite imorgon också, men orkar jag inte det så får ni vänta på min rapport från New York sightseeingen. Puss for now!

Här sitter jag igen och skriver klockan tre på natten - som den nattuggla jag är. Tröttheten börjar komma krypandes men det finns så mycket intressantare saker att göra än att sova. Utforska den nya datorn till exempel. Jag upptäcker nya saker hela tiden. För ett par timmar sen testade jag Marias idé och satte i modemsladden i den bärbara istället så nu har jag internet här en stund också. Jag kan vara på msn igen!!!

-

På fredag är det Kos-reunion. Jag hade helt glömt bort det. Senaste veckan har det bara varit fokus på födelsedagsfesten och nu när den är avklarad är jag plötsligt medveten om omvärlden igen. Och det första som händer i den är reunionen. (Tur att jag redan köpt min biljett, annars hade jag aldrig haft råd att gå.) Sen måste jag självklart ta tag i allt som har med au-pair-resan att göra.

-

Nu börjar jag gäspa alldeles för mycket så jag tror det är dags för sängen. Det blev ett väldigt kort inlägg. Men men. God natt på er!

Vad jobbigt det ska vara med pengar

Varför måste saker kosta pengar för? Skulle inte världen se så mycket bättre ut utan pengar? Vi skulle ha en värld full av harmoni utan en massa hierkarkier och maktspel. Yeah right. Om människor inte skulle bråka över pengar skulle vi bråka över nåt annat. Jag klagar mest för att jag inte har tillräckligt av varan. Det känns som alla saker jag vill göra alltid stoppas av en och samma sak; brist på pengar. Och nu tänker ni, men hon som jobbar så mycket måste ju ha högar med pengar liggandes. Inte riktigt. Jag har fortfarande en skuld kvar att betala av som jag skaffade mig i somras. Sen har jag ett körkort att ta - och det är inte lite dyrt. Och så vill man ju gärna ha lite pengar att leva på också, kunna ta en fika med tjejerna eller kanske köpa de där skorna man såg på Topshop. Utöver det så finns det inte så mkt plats för danskurser, London-resor och rit-lektioner.

Så vad gör man? Skaffar sig ett till jobb? Skaffar sig ett bättre jobb? Eller är det bara att acceptera och börja prioritera?

Jag tänker inte ge upp mina drömmar på grund av pengabrist.

Jag vägrar.