Tankar så här en ledig lördag

Lördag eftermiddag. Ligger i sängen (ovanför täcket av nån anledning) med balkongdörren på glänt. Huttrar som få för att det är ohyggligt kallt samtidigt som jag njuter av den åh-så-friska luften som strömmar in i rummet. Snön ligger vit utanför fönstret och om det inte vore för min totala brist på energi skulle jag gå ut och göra en snöängel. Något man som vuxen (ja, jag har äntligen börjat känna mig redo att kalla mig det) gör alldeles för sällan. Hur kommer det sig egentligen att vi tappar så mycket av vårt "leksinne" när vi växer upp? Är det en sociologisk faktor eller en biologisk? Förmodligen lite av båda två...

-

Vinter-OS har börjat. Satt och tittade på öppningscermonin för en liten stund sen och mindes alla anledningar till varför jag tycker om Kanada. Kanada är ett sånt där ställe som jag bara måste åka tillbaka till. Jag har inte på långa vägar utforskat det tillräckligt. Jag skulle ljuga om jag sa att tanken på att säsonga i Whistler inte slog mig när jag var där förra året. Fatta vad roligt att jobba i baren på nån after-ski och samtidigt få (lära sig) åka lite skidor på dagtid. Not-too-shabby-for-Carro.

-

Men oj, oj. Nu får jag sluta. Såna tankar passar inte ihop med mina skaffa-lägenhets-planer. Nej äventyren kommer få sitta på paus ett tag framöver. Tills jag fått lite mer ordning och reda i mitt liv och min tillvaro.

Morgonstund har guld i mun

Vad mysigt det är att vara vaken redan klockan nio på morgonen för en gångs skull. Det var ett tag sen det hände. Jag har precis varit och lämnat W i skolan och nu sitter jag här vid köksbordet med en kopp te bredvid mig och ska sätta igång med dagens uppgifter. Utanför fönstret skiner solen och allt är lugnt och stilla förutom ett par fåglar som hoppar fram och tillbaka i träden. Det är stunder som dessa som man värderar lite mer än andra.

Bara 6 minus idag - värmebölja wohoo!

Min bil står i Jakan och jag är i Viksjö. (Hur gick det till egentligen?) Ja, ja, det är bara för mig att sätta på mig kläder och ge mig ut i kylan. Om jag inte kommer hem så är det antingen för att jag halkat och brutit nacken eller så har jag ramlat i en snödriva och frusit ihjäl. Ciao!

Det där med att vakna upp frisk och kry funkade inte så bra, mår ungefär lika pissigt som jag gjorde igår. Fast det gör inte så mycket. Tanken på att gå ut i den här kylan skrämmer mig mer än tanken på att ligga och snörvla i sängen med "Luftslottet som sprängdes" en hel dag.

Fyfan vad kallt det är att bo i hus!

Jag ligger här under ett tjockt duntäcke, två lager överkast OCH en varm dator men fryser ändå. Och då ska vi inte ens snacka om armarna som tvingas vara utanför allt det här för att kunna knappra (är det ett ord?) på tangenterna. Nä, jag tror jag sätter på ett Big-Bang-Theory-avsnitt istället och försöker skratta bort kylan. God natt.

Julklappar från Sverige!

I fredags kom tomten till Seattle. Med sig hade han ett stort paket med massa julklappar i. Wohoo! Det gjorde verkligen min dag. Jag var på världens sämsta humör på förmiddagen (ni märkte själva att jag var lite irriterad), men så fort jag såg paketet utanför dörren så sken jag upp och dagen var räddad.

-

-

Armband, bokmärke, almanacka, svenskt lösgodis och brev från systerdottern. Vad mer kan en flicka önska sig?

-

-

Tack storasyster och W, ni är bäst!

*kärlek*

...och Tomten har fortfarande inte kommit och knackat på dörren (eller skorstenen kanske jag ska säga). :( Undrar om han kanske stannade till på Nordpolen en stund, pratade lite med Tomtemor och nissarna...

Årets sista inlägg

Jahapp. Så min nyårskväll blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. När familjen kommit hem vid fem-tiden satt jag och P och småpratade lite om hur dagen varit när hon helt plötsligt kläcker ur sig: "We're so grateful that you'll be able to babysit tonight. We could've brought the kids to the party but it really is a grown-up thing so it's a great thing that you're here." ... Eeh... Jaha... Vad svarar man på det?
-
Så nu sitter jag här igen. Helt ensam. Klockan 23.19 på nyårsafton. Barnen ligger och sover sen flera timmar tillbaka och jag har spenderat kvällen med Stephenie Meyers senaste bok. Vet inte ens om jag borde anstränga mig för att vara vaken till tolv-slaget.
-
Ja, ja, det är bara att "suck it up".
Hoppas att ni hade en bra nyårskväll! Gott nytt år!
-
ps. Dagens höjdpunkt: Gott Nytt År-smset jag fick av Bella och Maggi. Det gjorde mig riktigt glad.

Boxing day

Annandag jul (även kallat Boxing Day) har varit en lugn och trevlig dag. Det började med en ultrasnabb frukost för Jack vill sätta igång och spela hans nya Monopol som han fått av Tomten. Självklart förlorade jag stort. På slutet satt jag där i fängelset, utan fastigheter och med endast två dollar på fickan; inte roligt. Till lunch fick jag uppleva den traditionella amerikanska Kalkon-smörgåsen. (MY SANDWICH?!?!?!?! - förlåt, private joke. Alla som har sett Vänner förstår.^^) Sen tog jag tag i att försöka läsa ut min bok Impulse & Initiative (den jag köpte förra veckan) så jag kan börja med Special Topics in Calamity Physics. (Förhoppningsvis blir jag klar ikväll.)
Senare på eftermiddagen blev det ännu mera spel som tomten gett oss, men den här gången blev det inte Monopol utan Life. Ett spel som jag aldrig hört talas om förrut men som var riktigt roligt och som tog oss flera timmar att spela klart. Och till middag fick vi ännu mera kalkon. (Om ni inte redan förstått det så är kalkonen den traditionella julmaten här i USA. Och när juldagen är över har man alltid ton med kalkonrester kvar, så det är det vi kommer mumsa på de kommande dagarna.)

Efter middagen hoppade vi alla på förslaget att kolla på Mamma Mia (som P fick i julklapp). Den är ju verkligen jättebra. Och det roliga är att både Jack och Claire älskade den också. Speciellt Claire, hon kunde nästan inte sitta stilla när låtarna spelades. Haha, Jacks kommentar var: "Det konstiga med den här filmen är att de helt plötsligt stannar mitt i en mening och börjar sjunga." Han har tydligen aldrig sett en musikal förrut. :P
Sen efter det var det läggdags för barnen, jag satte mig och tittade på slutet av Pirates of the Caribbean 2 och nu senaste timmen har jag suttit här och förberett lite med julklappar som jag planerar att skicka hem till er (så fort jag får råd).

-

Och nu är det dags för mig att gå att sova!

God natt på er allihopa, hoppas ni har haft en lika bra jul som jag.

Julklappar i stora lass -> Bortskämd frågetecken?

Juldagen. (Dan efter dopparedan?) Den stora dagen i landet på andra sidan Atlanten. Jag lovar, det enda vi gjort idag är att äta och öppna julklappar; heeeeeela dagen. Jag är helt slut.

-

När jag gick upp vid åtta-tiden imorse hade Claire och Jack redan varit uppe i två timmar. De hade öppnat paketen som låg i deras julstrumpor och väntade nu otåligt på att resten av oss skulle göra detsamma så vi kunde börja med de "riktiga julklapparna".

Jag måste säga att det här med julstrumpan är definitivt en tradition jag tänker ta med mig hem till Sverige. Alla i huset har en strumpa som de hänger upp vid den öppna spisen på julafton (så tomten lätt kan komma åt dem). Sen kommer tomten under natten och lämnar en massa roliga små paket som man sen får öppna så fort man vaknar på juldagen. Och tro mig, i år var strumporna fyllda till bredden. Det här fick jag i min julstrumpa:

- Flingor

- Nudlar

- Balsam (i fast form)

- Badsalt

- Ansiktsmask

- Annas pepparkakor

- Julmust(!)

- Lakrits (tyvärr inte saltlakrits :( - det önskar jag mig fortfarande ;)

- Bazaar-tidning

- Lypsyl

- och sist men inte minst en apelsin (tomten lägger alltid en apelsin i tån på strumpan)

-

-

Tycker ni att jag är bortskämd än? Vänta bara ska ni få höra...

-

Efter julstrumps-öppningen blev det en snabb frukost där alla fick äta precis vad de ville och självklart var jag tvungen att smaka på mina nya flingor. Lucky Charms, som bland annat innehöll marshmallows av alla grejer. Sen var det bara att gå tillbaka till vardagsrummet och börja "den riktiga" julklappsutdelningen. Jag tror klockan kanske var halv tio när vi började och jag tror inte jag överdriver när jag säger att klockan var över tre på eftermiddagen när den sista julklappen blev öppnad. Hela dagen har ägnats åt att öppna julklappar och äta, äta och öppna julklappar.

Jag kanske borde berätta att här går inte julklappsutdelningen till på riktigt samma sätt som det gör där hemma. När vi öppnar julklappar hemma (oftast hemma hos storebror) så är det alltid nån som får ta befälet i att dela ut alla julklapparna, sen är det bara för oss andra att börja öppna. Idag var det så att vi delade ut en present i taget och den öppnades på en gång så att alla fick se vad det var, och sen fick nästa person en julklapp att öppna. Jag tror inte nödvändigtvis att det här är ett "typiskt amerikanskt" sätt att göra det på. P förklarade det som att om släkt och vänner har ansträngt sig så för att ge bort fina julklappar så borde de få den uppmärksamhet de förtjänar. Så istället för att slita upp alla på en gång, så tar man en julklapp i taget och riktigt njuter av att öppna den. Det är en ganska fin tanke tycker jag (plus att det känns som att de räcker mycket längre då :P).

Så som jag sa, heeeeeeeela dagen har gått åt till att öppna julklappar och äta. Och här kommer min bortskämda julklappslista:

- Först och främst fick jag ju skor. (de köpte jag till mig själv i julklapp i förr går)

- En "olympisk" munkjacka (OS kommer tydligen hållas i Kanada 2010 så det är en ganska stor grej där.)

- Bok: Special Topics in Calamity Physics av Marisha Pessl

- Chokladask från J (han jobbar ju som sagt på en chokladfabrik)

- Grå/svart munkjacka

- Alldeles egna skidstavar!!! (som de btw medvetet har matchat till mina turkosa skidbyxor, haha)

- Ett USB-minne (vilket var hur bra som helst, för mitt gick sönder typ två dagar innan jag åkte till USA)

- Handgjord tvål (från Kanada)

- Och sist men inte minst en äkta cashmere-top

-

Om det är så här det är att fira jul i USA varje år så kommer jag aldrig åka härifrån.Förstår ni nu varför jag känner mig som världens mest bortskämda au pair?

Min amerikanska julafton

Dagen började som sagt med en skype-dejt med släkten därhemma. Jag "ringde" när klockan var nästan halv nio här och då var de mitt uppe i sitt lilla julbord. Men de kom i omgångar och pratade med mig och jag fick bl.a. "träffa" mamma, storebror, Emma och Pernilla, Wilda, Maria, till och med Nella (hunden) kom och sa hej. De sa att det var lite konstigt att inte ha mig där, men att de ändå hade dukat en plats åt mig vid bordet (då blev jag lite rörd). Och Patrik sa att han skulle äta lite prinskorvar åt mig :D

Konstigt nog blev jag inte det minsta ledsen eller nedstämd över att inte kunna vara där, jag var bara jätteglad över att jag fick "vara med" den lilla kvarten jag fick. Det har jag Skype att tacka för. Ärligt talat tjejer, ni som kan; skaffa Skype! Det enda ni behöver är en mik och en webcam, sen skulle vi kunna sitta och ta en fika tillsammans precis som vanligt.

-

I alla fall. Tillbaka till min "amerikanska" julafton. Förutom att jag skajpade med stora tjocka släkten på morgonen så började dagen som vanligt. Både J och P jobbade så jag fixade med Jack och Claire's morgonrutiner och sen vid elva-tiden gick vi ut på tomten och fortsatte med vårt Snow-Fort som vi började med i förr går. Så här såg det ut:

-

-

Efter allt snöbyggande så var vi alla tre trötta, kalla och blöta, och då satt det riktigt fint med en jättegod varm foccacia till lunch. *mums* Efter maten tog vi det bara lugnt. Barnen satt och byggde med legoliknande saker och jag läste min inte-så-braiga-bok. Vid halv två-tiden kände Claire för att kolla på film, så hon och jag satte oss och kollade på Airbud medan Jack tog en liten tupplur, som enligt honom var en "power-nap", men som varade i över en timme.

-

Lite senare på kvällen (runt fyra, halv-fem kanske) tittade Candice förbi. Barnen blev alldeles till sig och pratade i munnen på varandra och ville tala om och visa henne precis allt som hon missat sen hon slutade. Det är tur att jag gillar Candice så mycket annars kanske jag hade blivit lite svartsjuk^^ Sen blev det fika med te och mina små hembakade chokladgodisar. Och Candice fick tillstånd att öppna sina julklappar idag istället för imorgon och så här såg det ut:

-

-

Sen gick jag och Candice ner på mitt rum för att slå in Jack och Claire's kameror. Och då har Candice kommit på den briljanta idén att vi ska inte bara ge dem kamerorna, utan vi ska också göra en utflykt med dem nån dag, där målet är att de själva ska få ta en massa bilder som vi sen ska sätta ihop till ett speciellt album åt dem. Hur bra är inte det?! :) Så vi fixade ett kort också där vi skrev lite mystiskt att vi ska ut på äventyr nån dag, och mer än så får ni inte veta. Och eftersom Candice inte kommer vara här imorgon så bestämde vi att Claire och Jack skulle få sina paket ikväll istället, och så här såg det ut:

-

-

Sen när Candice åkt hem blev det middag. Köttbullar, potatis och rödbetor blev min julaftons-mat; inte helt fel ute alltså. (Och ja, potatisen är rosa.) Till efterrätt blev det maple mousse som jag inte kan äta för det är typ femtioelva ägg i, så jag fick chokladglass istället. *mums*

-

-

Efter maten så var det nästan läggdags för barnen. (Vi äter mycket senare här än i Sverige. Normalt sett börjar vi äta nån gång mellan sju och halv åtta, men ikväll blev det ännu senare eftersom Candice stannade så länge.) Men jag ville visa Jack och Claire lite av vår traditionella "Kalle Ankas jul" så vi satte oss och tittade på Tomtens verkstad på youtube. Det var hur mysigt som helst och än en gång fick jag en liten släng av julkänslor.

-

-

Men innan barnen kunde gå och lägga sig var det två saker till som behövde göras. Det första var den traditionella högläsningen av The Night Before Christmas. Jack fick äran att läsa i år. Sen var det det allra viktigaste; mat till tomten och renarna. Det här med tomten är jättestort här (jag vet inte om det bara är i den här familjen, men jag skulle nästan gissa att det är så här i hela USA) och jag är jätteförvånad att till och med Jack fortfarande tror på tomten. J och P är till och med så noga att när de slår in paketen från Jultomten så använder de ett helt annat presentpapper än till de andra paketen. (Om de använde samma som nåt annat paket så skulle de ju märka att de inte var från tomten.) Alltså det är så stort här att jag vågar typ inte öppna munnen när tomten kommer på tal ifall jag skulle råka försäga mig. It's really crazy. Men ganska gulligt ändå.

-

-

Så så var min julafton. Hur var er?

Gårdagen -> dan före dopparedan

Jag hann/orkade inte skriva om min dag igår för jag kom hem så sent, men det känns ändå som att det hände lite grejer igår som jag vill dela med mig av.
-
Pannkakslunchen:
Först blev det pannkakor till lunch (det har jag ju redan berättat om). Jag gjorde pannkakor för första gången i hela mitt liv och förutom den allra första som mer såg ut som scrambled eggs än en pannkaka så blev de ganska fina. Små, men fina. Sen att barnen tyckte jag var helkonstig som föreslog pannkakor till lunch brydde jag mig inte så mycket om - det är tydligen mer av en frukostgrej här i USA.
-
Pulka-åkningen:
Sen efter lunch ringde grannen och frågade om Jack och Claire ville följa med och åka pulka. Självklart ville dem det! Och jag som ändå behövde gå ner till banken bestämde mig för att också hänga på. Snacka om att det gick fort i backen! Nu när snön har legat i några dagar så är det ju näst intill isbana överallt (Janine (grannen) halkade till och med på vägen och slog i handleden - livsfarligt!), men i pulkabacken blev det hur bra som helst.
-
Farföräldrarna:
När vi kom hem efter allt pulkaåkande hade J's föräldrar dykt upp. Det var meningen att de skulle komma idag (på julafton) men de åkte tidigare i hopp om att missa snöovädret. JP (farfar) välkomnade mig med en stooooor kram och är hur gullig som helst. J (farmor i det här fallet, inte pappa) är också jättesnäll och vi satt och fikade en stund igår.
-
Inga pengar till bussen/var är bussen?/främlingar/biltur Downtown-äventyret:
Sen bestämde Candice och jag att vi skulle träffas downtown så jag kunde handla det sista till Jack och Claire. Eftersom J's föräldrar var här kunde jag åka lite tidigare istället för att behöva vänta tills J och P kom hem. Or so I thought...
Historien lyder: Jag skulle ta bussen som gick halv sex härifrån för att sen träffa Candice utanför Macy's klockan sex. Men när jag kommer ner till hållplatsen inser jag att Shit! Jag har inga pengar till bussen! (för att kunna åka buss här måste man antingen ha busskort eller betala med jämna pengar). Så jag fick springa tillbaka till huset, rusa upp till Jack och be honom om 2 dollar (jag kunde inte gärna fråga farföräldrarna efter pengar - jag hade bara känt dem i en timme. Så ja, jag raidade tio-åringens veckopeng - i'm not proud of it. Men jag erbjöd honom faktiskt en dollar extra som tack för hjälpen så han tjänade i alla fall på det.)
Anywho, när jag kommer tillbaka till busshållplatsen så har jag ingen aning om om jag missat bussen eller inte. (Här måste man räkna med att bussen kan komma plus/minus fem minuter av det som står i tidtabellen. Plus att när vägarna ser ut som de gör nu säger dem att man inte kan räkna med busstiderna överhuvudtaget.) Jag var tillbaka kl 17.36, exakt den tiden då bussen skulle gå, så jag sätter mig och väntar och hoppas på att den är försenad. Efter ett par minuter kommer det en till tjej som också ställer sig och väntar på bussen. Vi står där båda två, sida vid sida i kylan, medan minuterna tickar förbi. Helt plötsligt stannar det en bil på andra sidan gatan, en kille vevar ner rutan och frågar om vi vill ha skjuts downtown för han är ändå på väg åt det hållet. Ehh...? (Vid det här laget hade jag väntat på bussen ett bra tag och det började bli ganska kallt.) Men eftersom min mamma har lärt mig att man inte ska hoppa in i främmande killars bilar så stod jag emot frestelsen och sa snällt Ehm, I think I'm good. But thanks. och tjejen brevid mig mumlade nåt liknande. Efter det här var det precis som om isen var bruten mellan oss och vi börjar prata, hon berättade att hon heter Kyra och bor ett par kvarter bort, m.m. Men hur skulle vi lösa det här? Finns det nåt ställe man kan ringa och kolla om bussarna går? Ingen aning. Till slut bestämde vi oss för att gå tillbaka upp till mig, kolla internet om bussarna går, och gör de inte det så skulle jag kolla om jag kunde låna bilen och köra downtown.
Sagt och gjort. Vi går tillbaka och kollar internet, och bussen går(!) - men inte förbi vår busshållplats. På grund av att vägarna blivit så dåliga med all snö och is så börjar inte bussen gå förrän vid Dravus Street, som egentligen inte ligger så långt bort, men det skulle tagit typ tjugo minuter att gå och vi var redan försenade. Vid det här laget har klockan hunnit bli halv sju och P har kommit hem, så hon föreslår (lite motvilligt tror jag) att jag tar bilen ner. So off we go, två tjejer som känt varandra mindre än en halvtimme, ut på de snöiga vägarna och in mot stan.
-
Shopping:
När jag väl mötte Candice downtown så var klockan nästan sju och vi var båda vrålhungriga. Så det första vi gjorde var att leda reda på en foodcourt och slänga i oss en massa mat (jag åt självklart donken-mat, vad annars ska man äta när man är i stan?). Efter kanske en timmes tittande i massa ointressanta affärer bestämmer vi oss för att åka till ett shoppingcenter i Bellevue Square istället. Nu runt jul så har affärerna öppet enda till elva så vi hade gott om tid på oss. Hur det gick där vet ni redan, och vid elva-tiden var det dags att dra sig hemåt.
-
Vilse i Seattle:
Första gången jag är ute och kör på egen hand (bortsett från fram och tillbaka till barnens skola) så är det självklart att jag åker vilse. Helt ärligt så förväntade jag mig inte så mycket annat. Till och med när jag satt och lyssnade på Candice's förklaring till hur jag skulle ta mig hem så hörde jag en röst i bakhuvudet som sa det spelar ingen roll vad hon säger, du kommer åka fel ändå. Och visst gjorde jag det. Nästan det allra första jag gjorde var att ta fel avfart på motorvägen. Men efter att ha åkt ut i världens villaområde så insåg jag att det bara var att vända om och åka tillbaka. Väl uppe på motorvägen igen så lyckades jag ta mig in till stan utan några större problem, men självklart var det inte slut där. Jag svängde fel på ett ställe till och irrade runt downtown ett tag, men tack vare Seattle's Space Needle lyckades jag hitta hem till slut. Klockan tio över tolv var jag äntligen hemma igen. Jag tog en snabb kopp te, pratade lite med storasyster som satt och drack julmorgons-kaffe och sen gick jag och lade mig!
-
Det här blev ett jäkla långt inlägg och jag är imponerad om ni orkat läsa ända hit. Men som jag sa; det hände mycket igår. Det har hänt en hel del idag också och om jag har tid/ork senare kommer jag uppdatera om det också. (Känns nästan som att jag måste skriva om hur min dag har varit, det är ju trots allt julafton.)

Klockan halv två på julaftonsmorgon

Jag tror det är dags för mig att gå och sova. Det har varit en lång dag med pannkaksbak, pulka-åkning, nya farföräldrar, missade bussar, främlingar i bilar, shopping, förälskelser m.m. Och imorgon (om bara några timmar faktiskt) har jag en skype-dejt med stora tjocka släkten. Jag planerar att avbryta mitt i deras julmiddag med en liten god-jul-hälsning. Så med det säger jag god natt, och kanske ses vi imorgon.

God Jul Sverige!!!

-

Vad konstigt det känns att det är julafton hemma hos er, medan jag fortfarande har över 24 timmar kvar tills vi ska fira jul. Anyway, nu ska jag ge mig ner på stan och träffa Candice och förhoppningsvis handla de sista julklapparna till Jack och Claire (kanske hittar jag nåt till er hemma i Sverige också om ni har tur). Jag återkommer med en uppdatering av mina inköp. Ciao!

Snabb recap av kvällen

Nu är jag hemma efter att ha tillbringat ännu en fredagkväll i the University District med Fanny och hennes två kompisar; det blev Jet City Improv ikväll igen. Och de var precis lika roliga den här gången också. Fanny fick till och med gå upp på scen och vara med i en sketch. Daniella (en av hennes australiensiska kompisar) skvallrade och berättade att det var hennes födelsedag på måndag och det är så man firar födelsedagsbarn på hos Jet City Improv. And what's even better: jag filmade ett par scener! Så så fort jag har tiden och orken ska jag försöka fixa ett sätt att lägga upp dem här på bloggen. Då kan ni äntligen få se vad jag pratar om, de är verkligen jätteroliga.

-

Jag som trodde att jag skulle få sova ut imorgon. Inte då. Klockan tolv kommer Fanny och hämtar upp mig och då ska vi ut och göra some MAJOR Christmas Shopping. Jag insåg idag att jag inte har köpt en enda julklapp och juldagen är om mindre än en vecka. Panik! Så först blir det ett stopp på banken på morgonen så jag kan sätta in mina senaste löner (jag får dem i checkar) sen är det jag som ska ut och sätta sprätt på pengar. Wish me luck!

-

Observera att jag sa juldagen inte julafton. Det känns ganska fel på nåt sätt. Juldagen är ju den dagen man ska titta och känna och undersöka alla nya grejer man fått, INTE den dagen då man ska öppna dem. Funderar på att ge barnen mina julklappar på julafton istället. På de sättet får de ju uppleva lite svensk kultur också. ;)

I år skickar jag ett julkort till dig!

I och med att det skulle bli ganska dyrt att skicka julkort till alla er där hemma här bortifrån så gör jag det genom bloggen istället. Det här kortet är till: Mamma, Åza, Johan & Wilda, Patrik m. familj, mormor, My & Igge, Leif & Birgit + kusinerna, Pia, Håkan & Susanne m. familj, Nakita + familj, Alexandra, Maria, Negar, Karro med K, Maggi, Bella, Ella, Linda + familj, Malin, ALLA ni som känner att ni vill ha ett julkort av mig; det här är till er!

-

God Jul och Gott Nytt År på er allihop!

I wish you the best of the best of the best!

Love / Carro

Snow Day!

Definitionen av en Snow Day här i Seattle är då skolan tvingas stänga pga all snö och is på vägarna som gör att folk inte kan ta sig till (läs köra till) skolan. Så både igår och idag har barnen varit hemma från skolan. Igår för att det var stormvarning, idag för att det har snöat hela natten (som ni kanske ser på bilderna).

Så som ni kanske redan gissat har jag tillbringat ett par timmar ute i pulkabacken med resten av kvarteret. (För om det är för mycket snö för att köra barnen till skolan så är det ju också för mycket snö för att föräldrarna ska kunna köra till jobbet, så dem är också hemma.) INGEN jobbar när det snöar i Seattle, det bara är så. Det enda folk gör är att njuta av snön.

-

Så här ser det ut på nästan alla vägar som ligger i en backe i Seattle:

-

Dagens outfit: Svart polotröja och mammas übersnygga(?) turkosa skidbyxor!

-

Årets första snöängel!

-
Vår gata helt igensnöad:

-

Race: 6-åringarna vs. 40+åringarna. Ni kan ju gissa vilka som vann.

-

Claire kämpar tappert för att ta sig uppför backen

-

Efter allt pulkaåkande blev barnen inbjudna på lunch och playdate hos grannarna så jag har suttit och mysit med en film nu på eftermiddagen. (Ja, jag såg Twilight igen. Don't judge me!) Och nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra... Jag kan inte ringa nån av de andra au pair-tjejerna för jag måste vara hemma ifall Jack och Claire får för sig att komma hem igen. Jag kan inte prata med nån där hemma för där är klockan mitt i natten. Och datorn har jag tappat intresset för för länge sen. (Det är ju ingen som uppdaterar sina bloggar längre, hint hint!). Tv kanske? Näe, kollade ju nyss på film. Bok? Yeah, I guess so. Jag har ju de där nya, fina som jag köpte i helgen så varför inte. Jag kan göra lite varm choklad och kura ihop mig i läsfåtöljen där uppe. Perfect!

Jag fryyyyyyyser.

Det är kallt. Jättejättekallt! Senaste dagarna har det faktiskt varit kallare här än hemma i Stockholm. Och eftersom jag numera bor i hus istället för i lägenhet så är det jättekallt inomhus också. Och! Jag upptäckte nu att när jag packade så tog jag inte med mig en enda varm "tjock-tröja" - hur dum får man bli? Jag har en del stickade tröjor, och ett par munktröjor med luva, men ingenting som man bara kan slänga på sig och kura ihop sig i och dricka varm choklad när det är minusgrader ute. Istället går jag runt här med tre lager långärmat, en halsduk och två par strumpor, och ändå huttrar jag som en och annan glasspinne. Jag tror jag ska skriva till tomten och säga att jag önskar mig en JÄTTEVARM tjocktröja i julklapp.

Fredagen den 21 november

Igår var en mysig kväll. Dagen började väldigt stressigt men efter att ha klarat av dagens "måste-ärenden" så lyckades jag (äntligen) slappna av. Det blev Taco Bar, fika, McDonalds och bio - i den ordningen utan uppehåll. (meaning = vi var proppmätta när kvällen var slut.) Filmen var lika bra andra gången man såg den, och ännu roligare var att tjejerna också älskade den. Förutom ett visst missöde med en gammal pojkvän (inte min) och ett tåg som inte kom (än en gång inte mitt) så blev det en riktigt lyckad kväll.

Årets första snö - 22 november 2008 00.46

Ja se det snöar, ja se det snöar...

... det var väl roligt, hurra!

Jag sitter här vid mitt lilla skrivbord och väntar på att telefonen ska ringa och plötsligt ser jag det. Snö! Och massor av det. Det fullkomligt stormar där ute. Den virvlar och yr och jag kan se alla lyckliga barnansikten framför mig när de får dyka ut i det härliga vädret. Ha snöbollskrig. Göra snöänglar... (Vi avbryter för nyheter: Morgonens första samtal kom in 08.52) ... Bygga snögubbar. Leka helt enkelt.

Ps. Det är inte jag som tagit bilden